Riksbanken sänker till 1,75 % - så påverkas din ekonomi

Vad har hänt?

Räntan har sänkts med 0,25 procentenheter. Det är ingen dramatisk kursändring, utan mer ett finjusterat steg för att stötta en trög ekonomi. Samtidigt markerar Riksbanken att man inte har bråttom att sänka vidare, man vill se att inflationen fortsätter ned i lugn takt innan fler beslut tas.

Varför sänker Riksbanken?

Inflationen har mattats av jämfört med topparna. Ekonomin går långsammare, och hushållens köpkraft har pressats. En liten sänkning anses därför möjlig utan att släppa inflationsmålet. Budskapet mellan raderna: “Vi lättar lite, men håller koll.” Att beslutet inte var enhälligt visar att bilden inte är glasklar, det finns scenarier där inflationen kan överraska. Det är också skälet till att Riksbanken tonar ned förväntningarna på en rad snabba sänkningar.

Bolån: så slår 0,25-enheters sänkning på din månadskostnad

En enkel tumregel funkar för de flesta hushåll:
0,25 procentenheter lägre ränta ≈ 208 kr i månaden per miljon i lån (före räntereduktion).

Exempel: Har du 3 miljoner i bolån blir skillnaden cirka 600–700 kr/mån om sänkningen slår igenom fullt ut i din boränta. Tänk på att banker justerar i olika takt och inte alltid följer styrräntan krona för krona.

Binda eller behålla rörligt?

• Vill du ha en förutsägbar kostnad? Då kan bunden ränta passa. Du vet vad lånet kostar under bindningstiden och slipper överraskningar i månadsbudgeten. Nackdel: blir räntan lägre under tiden sitter du kvar på en högre nivå, och att bryta ett bundet lån kan kosta i form av ränteskillnadsersättning.
  
  
• Vill du ha flexibilitet och chans på lägre kostnad? Då kan rörlig ränta (3 mån) vara ett alternativ. Den brukar följa marknaden snabbare, vilket kan bli en fördel om räntan står still eller sjunker, men räkna också med att den kan gå upp.
  
  
• Tidsaspekt: Korta bindningstider (1–2 år) ger viss stabilitet utan att du låser dig länge. Längre bindningstider ger mer trygghet men större risk att hamna över marknadsräntan om räntorna sjunker mer.
  
  
• Ställ dig de här frågorna:
  
  
  
  1. Tål min ekonomi en höjning på några tiondelar?
     
     
  2. Är förutsägbarheten viktigare än lägsta möjliga kostnad?
     
     
• Oavsett val: Jämför alltid bankernas snitträntor och förhandla din rabatt.

Sparräntor: Vad gör man med bufferten?

När styrräntan går ner följer sparräntorna ofta efter, ibland snabbt, ibland med eftersläpning. Varför detta spelar roll för dig:

• Bufferten (3–6 månaders utgifter) ska vara lättillgänglig. Ett konto med fria uttag och statlig insättningsgaranti passar bra även om räntan kan sjunka lite.
  
  
• Pengar du inte behöver på flera år kan placeras annorlunda än på ett sparkonto. Men det innebär högre risk, och du ska bara välja alternativ du förstår och är bekväm med. 

Vanliga frågor

När märks sänkningen i min bolåneränta?
- Beslutet gäller från 1 oktober 2025, men hur snabbt din ränta ändras beror på bank och villkor. Rörliga tremånadersräntan brukar röra sig först; bundna påverkas mer av marknadens förväntningar.

Kommer det fler sänkningar snart?
- Riksbanken flaggar för att räntan kan ligga kvar ett tag. Besluten framåt styrs av inflationsdata och konjunktur. Räkna inte med en snabb serie sänkningar i dagsläget.

Bör man göra något “nu” för att dra nytta av läget?
- Det bästa du kan göra nu är att hålla koll på din faktiska ränta, förhandla om du ligger högt, se över amorteringstakten i relation till din belåningsgrad och att säkerställa att sparkontot där du har bufferten har rimliga villkor. 

Viktiga datum att ha koll på

• 1 oktober 2025: Sänkningen börjar gälla.
  
  
• Nästa räntebesked: 5 november 2025: Ny lägesbild och besked om räntan ligger kvar eller inte.

Hur Zlantar kan hjälpa dig

Kopplar du dina konton i Zlantar får du en automatiserad överblick:

• Se hur ränteändringar påverkar månadskostnaden för lånen.
  
  
• Hitta abonnemang och återkommande utgifter som kan trimmas.
  
  
• Sätt budgetmål och följ upp dem, helt utan kalkylark och manuellt trixande.
  
  

Zlantar ger dig koll på vardagen så att du kan ta informerade beslut och låta ekonomin jobba med dig, inte emot dig.

‍

Foto: Riksbanken, Fotograf: Johanna Hanno